Jag är helt otrolig ibland. Helt otroligt dålig på att passa tider. Jag förstår inte hur jag gör, där har jag två timmar på mig innan bussen går och så slutar det ändå med att jag ramlar in på busshållsplatsen med andan i halsen. Klockan var 13.25 när jag begav mig hemifrån och bussen skulle gå 13.29. Jag slirade på gruset., hoppade över staket och genade genom en stor parkering för att sedan se bussen komma. 13.29. Jag hann precis.
Inte konstigt att många svenskar lider av stress om vi ska hålla på så!

Nu över till ett annat ämne. Ja, jag var hos fotografen igår och tog ID-kort. Fy f*n är min enda kommentar.
Där har man tvättat håret, tagit på sig en snygg outfit och lagt en bra make-up och man känner sig rätt snygg. Så går man in i studion där starka lampor lyser en rätt i ögonen och gör att varenda liten skavank i ansiktet syns. Fotografen vill att man ska vrida huvudet på ett konstigt sätt så det slutar med en mindre lyckad min på kortet. Han tog tre kort och frågade vilken jag ville ha. Jag hade lust att skrika: Ingen av dem! Men behärskad som jag är sa jag:
- Den blir bra. Tack.

Usch. Och nu ska jag leva med den här bilden. Jag kommer vara "Va? Nej, det är inte jag på kortet hehe. Jag menar, så ful är ju inte jag *host*

Mamma tyckte jag blev snygg, men kom igen... alla vet att mammor fjäskar. För henne kan jag ju vara världens sötaste.
Men klart det känns bra ändå, med denna lilla kommentar. Även om den inte betyder så mycket.